Münster
Staden har cirka 0 invånare varav cirka 48 500 är studenter. Därmed är Münster den näst största studentstaden i Tyskland efter München.
Münster blev officiellt storstad år 1915. År 2004 fick Münster utmärkelsen LivCom Award som världens bästa stad att bo i för kategorin städer med 250 000 till 750 000 invånare. Staden med omnejd kallas i folkmun för Münsterland. Staden är också en stor cykelstad.
Staden grundades år 797 som en missionsskola i biskopsdömet Münsterland.
Münster blev år 802 biskopssäte och stad omkring 1170 och blev så småningom centrum i Furstbiskopsstiftet Münster. Från mitten av 1200-talet tillhörde Münster Hansan.
År 1534 tog Anabaptister kontrollen över staden under ledning av Jan van Leiden. När staden återtogs 1535 avrättades upprorsledarna brutalt, och kropparna visades i burar upphängda i tornet på St. Lambertikyrkan. Dessa burar hänger där än.
I stadens rådhus slöts den westfaliska freden 1648, vilken avslutade det trettioåriga kriget. Vid samma tid nådde kampen för att staden skulle bli oavhängig sin höjdpunkt. Det kulminerade i ett försök att göra Münster till fri riksstad. Det ledde dock till konflikt mellan borgerskapet och de kyrkliga furstarna och resulterade i öppen konfrontation med furstbiskop Bernhard von Galen, som 1661 höll staden belägrad i åtta månader.
1780 grundades stadens universitet (Westfälische Wilhelms-Universität).
Efter den siste furstbiskopens död 1801, besattes staden ett år senare av den preussiske generalen Gebhard Leberecht von Blücher. Preussens överhöghet legitimerades först 1803, innan Napoleon I intog och besatte staden 1806. Först 1813 fördrevs fransmännen från staden av preussiska och ryska trupper. Efter Europas nyordning genom Wienkongressen 1815 tillhörde Münster officiellt Preussen och var provinshuvudstad i den nygrundade provinsen Westfalen.
Under andra världskriget skadades bebyggelsen svårt, men byggdes upp igen till sitt ursprungliga utseende. Münster var den preussiska provinsen Westfalens residensstad till 1949, när Preussen upplöstes.